Frikyla - Behagligt inomhusklimat till låga kostnader

Frikyla, eller naturkyla som det ibland också kallas, är en smart lösning för den som har bergvärme eller jordvärme kopplat till sina hus. Frikylesystemet går ut på att använda den svala kollektorvätskan som cirkulerar i marken eller i borrhålet till att kyla ner huset på sommaren. Det krävs inte särskilt mycket mer kringutrustning för att installera frikyla, och när det väl är installerat är den enda kostnaden den el som går ut till att driva cirkulationspumpen. Jämfört med en AC-anläggning eller elektriska fläktar är det alltså ett i princip kostnadsfritt sätt att kyla ner huset varma sommardagar.

”I en tid när våra somrar spås bli allt varmare och behovet av nedkylning av våra bostäder här i norr kanske blir en realitet på samma sätt som på sydligare breddgrader har den som har berg- eller jordvärme installerat dragit en riktig vinstlott”

I en tid när våra somrar spås bli allt varmare och behovet av nedkylning av våra bostäder här i norr kanske blir en realitet på samma sätt som på sydligare breddgrader har den som har berg- eller jordvärme installerat dragit en riktig vinstlott, som gör att det system som används för att få värme under den kalla årstiden även kan få svalka när det är som varmast. I Stockholm, med sina goda förutsättningar för bergvärme, är det en optimal lösning.

Lite om bergvärme

Berg- och jordvärme fungerar genom värmepumpar, som tar tillvara den lilla värme som finns lagrad i berggrund och mark och förstärker den med kompressorer och värmeväxlare. För att utvinna bergvärme borras ett mycket djupt hål ner i berggrunden, där man sedan för ner en kollektorslinga med en vätska som leder värmen upp till värmepumpen. Denna vätska håller en temperatur på ca 0° på våren efter vintern och stiger som mest till ca 6° på hösten efter sommaren.

Den är alltså sval året runt, vilket utnyttjas vid frikyla. Förutom att ledas till värmepumpen kan man även skicka kollektorvätskan till en kylkonvektor i huset. Denna kan vara av olika typ, från stora apparater till takfläktar som sprider svalka i till exempel ett sovrum. För att leda cirkulationsvätska till kylkonvektorn behöver man bara installera en extra cirkulationspump.

Att utnyttja värmesystemet för att få svalka

Det är naturligtvis en genial lösning att använda ett system för värme till att också ge kyla men egentligen är det inte så konstigt. I grunden är det samma teknik i en värmepump som i ett kylskåp, det handlar bara om hur man ställer in det. Kylskåp och frysar är i princip samma sak som en värmepump; för att få kyla flyttar man helt enkelt värme ut från kylskåpet, till baksidan. Med en värmepump är det tvärtom, man flyttar värme från utomhusluften in till värmepumpen och använder den för att värma upp vattensystemet.

Och eftersom värmepumpen gör värme av såpass sval luft, går denna svala luft också att konvertera till svalka på sommaren. Temperaturen i borrhålet är konstant låg året om, och dessutom väldigt jämn. Den växlar mellan 0° och 6° under året, medan temperaturen vid jordvärme pendlar mellan 0° och 12°. Jordvärme, där kollektorslingan är nedgrävd någon meter under marken, ger alltså inte samma goda effekt som bergvärme.

Kostnader för frikyla

Att installera ett större system för frikyla i en bergvärmeanläggning är en investering som gynnar sig i längden. Man har sedan en i princip kostnadsfri kylanläggning i bostaden, något som i en tid när värmen spås stiga kommer att göra mycket för ett behagligt inomhusklimat i många bostäder. Förmodligen kommer det också att få många husägare i Stockholm som varit i valet och kvalet kring bergvärme att ta det slutgiltiga beslutet att borra upp ett hål för bergvärme på tomten.