Bergvärme kontra fjärrvärme | en jämförelse

Gör rätt val - vi hjälper dig förstå skillnaderna

Som husägare har man en större flexibilitet och kan göra fler egna val än vad man som boende i en bostads- eller hyresrätt kan göra. Val som kan påverka den egna ekonomin positivt och som kan ge en bättre levnadsstandard i stort. Ett tydligt exempel på ett val att göra handlar om uppvärmning och energi och vi tänkte här gå igenom lite kring två stycken alternativ och ställa respektives för- och nackdelar mot varandra.

Det handlar om bergvärme och om fjärrvärme. Dessa två är båda driftsäkra alternativ som dock har en tydliga skillnader gällande sin driftskostnad. Det ena alternativet - fjärrvärme - styrs av priserna för just fjärrvärme medan bergvärme i sin tur styrs av de rådande elpriserna.

Två goda alternativ

Båda alternativen är väl fungerande oavsett om man bor i norra- eller södra Sverige och därför så passar de bra att ställa mot varandra. Rent generellt gällande driftkostnad så kan vi peka på att vi i Sverige sedan 2014 haft en nedgång för elkostnaden medan kostnaden för fjärrvärme å sin sida har stigit. Det ska man ha i åtanke - men man ska inte fästa alltför stor vikt vid det då priserna i framtiden mycket väl kan ändras.

Schablonberäkning kostnader

Vilket alternativ är då bäst? Vi gör en liten uträkning baserad på vad genomsnittspriset för fjärrvärme används. Kom alltså ihåg att det både kan vara dyrare och billigare beroende på var du bor. Genomsnittspriset ligger på 888,7 kronor/MWh och vi säger att det handlar om ett hushåll där förbrukningen ligger på 20.000 KwH per år. Elpriset - inklusive skatter och elnät - ligger på 1.2 kronor/MWh och det ger oss följande:

Driftskostnader

Fjärrvärme: 20.000 kWh X 0.8887kr = 17774 kronor

Bergvärmepump SCOP 3 (energinivå och prestanda): 20.000 KvH X (1.2kr/3) = 8000 kronor.

De årliga driftkostnaderna för fjärrvärme kontra bergvärme har alltså en differens på 9774 kronor i den senares favör.

Det här säger dock inte hela sanningen. I en beräkning så måste även - utöver driftskostnad - installationskostnader samt livslängd vägas in. Det vill säga, hur mycket kostar det att installera och borra efter bergvärme och hur länge kan man räkna med att en bergvärmepump håller.

Sammanlagda kostnader

Gällande just bergvärme så ligger kostnaden väldigt högt - vi kan ta i och säga att det kostar 120.000 kronor - och där vi räknar på att pumpen håller i 20 år. Fjärrvärme å sin sida håller i ungefär 25 år och installationskostnaden där ligger på 35.000 kronor. Här kan man alltså se att att det kommer att ta ganska många år innan bergvärme lönar sig i förhållande till fjärrvärme. Låt oss visa en uträkning som illustration till detta:

• Kostnad Fjärrvärme investering: 35.000 kronor
  
  
• Kostnad Bergvärme investering: 120.000 kronor.
  
  
• Skillnad i favör till fjärrvärme: 85.000 kronor.
  
  
• Besparing i driftkostnad vid bergvärme: 20 år á 9774 kronor = 195.480 kronor.
  
  
• Total besparing vid bergvärme blir 195.480 kronor - 85.000 kronor = 110.480 kronor.
  
  

Så mycket sparar man alltså på att välja bergvärme istället för fjärrvärme. Men: tänk här även på att du efter tjugo år måste byta din bergvärmepump och således lägga ut ytterligare pengar. Hålet är dock redan borrat och du behöver enbart köpa en ny bergvärmepump. Allt detta gör att bergvärme - på sikt - är det billigaste alternativet.

Dock med vissa reservationer där vi nämnt att priserna för el- och för fjärrvärme aldrig ligger stilla utan kan röra sig ganska rejält. Och: det skiljer som sagt mellan olika orter också. Våra siffror baseras på genomsnittet - för elpriser, för fjärrvärme, för borrning av brunn samt för installation av respektive energikälla. Men, det ger ändå en tydligt vink om att bergvärme är att se som den bästa lösningen på längre sikt.